Socker-Fackta!!!
Hej alla små människor med tänder och Berit! Nu har jag bestämt att vi ska plugga på lite om socker. Först tänkte jag att Wikipedia inte var det bästa stället. Sedan började jag gapskratta åt det! Så klart det är! Här är en länk:
Vi har oxå 13 myter om socker!
1. Vi äter allt mer socker.
Nej, det stämmer inte. Sockerkonsumtionen har
legat ganska konstant sedan 1950-talet. Men
källorna till socker har dock ändrats med tiden:
konsumtionen av sötsaker, läsk och glass har ökat,
men vi köper allt mindre rent socker till exempel till
bakning och sötning hemma.
2. Vi äter mer socker än rekommenderat.
Ja, vissa barn och ungdomar gör det. Men vuxnas
sockerkonsumtion ligger inom de svenska närings-
rekommendationerna där högst 10 procent av vår
energi bör komma från tillsatt socker, för att maten
ska bli tillräckligt näringstät. Viktigast är detta för
kvinnor, barn och andra lågenergiförbrukare.
3. Vi får i oss stora mängder dolt socker i maten.
Nej. Ofta finns det små mängder socker i vanlig mat
som charkuterivaror och inlagda grönsaker. Står
sockret i slutet av ingrediensförteckningen, bland kryddorna, handlar det dock bara om en sockerhalt på någon procent och det är försumbart när det gäller vårt totala sockerintag. Söta matvaror som fruktyoghurt, nyponsoppa och frukostflingor kan ha högre halter, men är ändå inte några stora källor till socker totalt i svenskarnas kost. Till exempel står fruktyoghurt för 4 procent av vårt sockerintag. De stora källorna till socker är uppenbart söta saker som läsk, saft, glass, kakor, bullar och godis.
4. Det är nyttigare med honung än vanligt socker.
Näringsmässigt skiljer sig honung och socker inte så mycket åt. Honung består nästan uteslutande av sockerarter och vatten. Men den innehåller också små mängder vitaminer, mineraler och antioxidanter, skyddsämnen för kroppens celler, från de växter där bina hämtar honungen.
5. Kroppen behöver inte socker.
Det är riktigt – vi kan göra druvsocker, glukos, av andra kolhydrater. Vi får också i oss naturligt socker från frukt, rotfrukter, grönsaker och mjölk. Det är dock inte detta socker som är problemet utan det socker som tillsätts i andra livsmedel.
6. Det socker som finns i frukt är nyttigare än det som finns i godis.
Frukt innehåller fruktsocker och druvsocker – precis de sockerarter som vanligt socker (sackaros) består av. Men vi får också i oss nyttiga vitaminer, skyddsämnen och fibrer när vi äter frukt. Socker i läsk och godis är tomma kalorier utan några nyttiga ämnen i släptåg. Därför är det bättre att få sockret från naturliga källor som frukt och juice.
7. Socker kan göra oss beroende.
Det vetenskapliga belägget för detta är än så länge svagt och bygger bara på djurstudier. Försök på råttor visar att socker kan påverka centra i hjärnan som förmedlar belöning men också beroende. Vid belöning känner man ett välbehag, medan sockerberoende skulle kunna yttra sig i form av ökad konsumtion och abstinenssymtom som skakningar, svettningar och huvudvärk.
8. Socker gör oss feta.
Forskning visar ingen skillnad mellan en kost med hög sockerhalt och en kost med hög halt andra kolhydrater med tanke på vikten. Idag finns det alltså inte belägg för att det finns något ”direkt länk” mellan sockerintag och fetma, att sockret skulle göra oss fetare än vad som förklaras av kaloriinnehållet. När det gäller sockersötade drycker har man sett en koppling till övervikt. En studie visar att läsk inte mättar på samma sätt som om man får sockret i fast form, som gelégodis. Det kan göra att vi inte minskar motsvarande på annan mat. Viktigaste orsaken till fetma är att vi äter för mycket totalt sett, av socker eller av annat. Och det är lätt att äta onödigt mycket av mat som innehåller mycket socker och/eller fett!
9. Socker ökar risken för diabetes.
Det trodde man förr. Men flera moderna studier visar att detta inte stämmer. Den senaste bekräftelsen är en stor studie på 39 000 kvinnor och som publicerades förra året. Där såg man inget samband mellan sockerintag och vuxendiabetes, typ 2-diabetes.
10. Socker ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Korttidsstudier visar att ett högt sockerintag höjer halten av ”det onda kolesterolet”, som i höga halter ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Vidare sänks det goda kolesterolet, som skyddar mot åderförkalkning. Än saknas dock långtidsstudier, som visar att ett högt sockerintag verkligen ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet och normal kroppsvikt minimerar den skadliga effekten av det höga sockerintaget på blodfetterna.
11. Socker gör barn hyperaktiva.
I en sammanställning av 23 olika studier såg man ingen effekt av socker på barns beteende eller tankemässiga förmåga. Mer omfattande studier har inte heller kunnat belägga att socker skulle orsaka hyperaktivitet. Det har inte gått att bedöma vad som är hönan eller ägget. Det kan lika gärna vara så att rastlöshet och överaktivitet leder till att barnen äter mycket godis och dricker stora mängder läsk.
12. Socker ger oss hål i tänderna.
Ja, det stämmer! Socker och andra kolhydrater som lätt bryts ner till sockerarter, till exempel stärkelse i vitt bröd, ökar risken för karies. Störst betydelse har dock antalet måltider. Om man vill äta något sött är det bättre att passa på i samband med något huvudmål eller mellanmål, istället för att småäta mellan måltiderna – det ökar verkligen risken för hål i tänderna. Världshälsoorganisationen rekommenderar att vi äter mat med tillsatt socker samt honung, sirap eller fruktjuicer högst fyra gånger om dagen samt borstar tänderna med fluortandkräm två gånger om dagen.
13. Det är nyttigare med fruktsocker.
Fruktsocker har betydligt lägre glykemiskt index än vanligt socker, 27 jämfört med 97. Det innebär att det höjer blodsockret långsammare. Därför har fruktsocker kommit att rekommenderas för dem som vill äta ”långsamt”. Men det är inte bra att äta stora mängder fruktsocker. Det höjer blodfetterna mer än vad vanligt socker gör. Det är dock ingen fara med det fruktsocker som finns naturligt i frukter. Fruktsocker ger lika mycket energi som vanligt socker.
Nej, det stämmer inte. Sockerkonsumtionen har
legat ganska konstant sedan 1950-talet. Men
källorna till socker har dock ändrats med tiden:
konsumtionen av sötsaker, läsk och glass har ökat,
men vi köper allt mindre rent socker till exempel till
bakning och sötning hemma.
2. Vi äter mer socker än rekommenderat.
Ja, vissa barn och ungdomar gör det. Men vuxnas
sockerkonsumtion ligger inom de svenska närings-
rekommendationerna där högst 10 procent av vår
energi bör komma från tillsatt socker, för att maten
ska bli tillräckligt näringstät. Viktigast är detta för
kvinnor, barn och andra lågenergiförbrukare.
3. Vi får i oss stora mängder dolt socker i maten.
Nej. Ofta finns det små mängder socker i vanlig mat
som charkuterivaror och inlagda grönsaker. Står
sockret i slutet av ingrediensförteckningen, bland kryddorna, handlar det dock bara om en sockerhalt på någon procent och det är försumbart när det gäller vårt totala sockerintag. Söta matvaror som fruktyoghurt, nyponsoppa och frukostflingor kan ha högre halter, men är ändå inte några stora källor till socker totalt i svenskarnas kost. Till exempel står fruktyoghurt för 4 procent av vårt sockerintag. De stora källorna till socker är uppenbart söta saker som läsk, saft, glass, kakor, bullar och godis.
4. Det är nyttigare med honung än vanligt socker.
Näringsmässigt skiljer sig honung och socker inte så mycket åt. Honung består nästan uteslutande av sockerarter och vatten. Men den innehåller också små mängder vitaminer, mineraler och antioxidanter, skyddsämnen för kroppens celler, från de växter där bina hämtar honungen.
5. Kroppen behöver inte socker.
Det är riktigt – vi kan göra druvsocker, glukos, av andra kolhydrater. Vi får också i oss naturligt socker från frukt, rotfrukter, grönsaker och mjölk. Det är dock inte detta socker som är problemet utan det socker som tillsätts i andra livsmedel.
6. Det socker som finns i frukt är nyttigare än det som finns i godis.
Frukt innehåller fruktsocker och druvsocker – precis de sockerarter som vanligt socker (sackaros) består av. Men vi får också i oss nyttiga vitaminer, skyddsämnen och fibrer när vi äter frukt. Socker i läsk och godis är tomma kalorier utan några nyttiga ämnen i släptåg. Därför är det bättre att få sockret från naturliga källor som frukt och juice.
7. Socker kan göra oss beroende.
Det vetenskapliga belägget för detta är än så länge svagt och bygger bara på djurstudier. Försök på råttor visar att socker kan påverka centra i hjärnan som förmedlar belöning men också beroende. Vid belöning känner man ett välbehag, medan sockerberoende skulle kunna yttra sig i form av ökad konsumtion och abstinenssymtom som skakningar, svettningar och huvudvärk.
8. Socker gör oss feta.
Forskning visar ingen skillnad mellan en kost med hög sockerhalt och en kost med hög halt andra kolhydrater med tanke på vikten. Idag finns det alltså inte belägg för att det finns något ”direkt länk” mellan sockerintag och fetma, att sockret skulle göra oss fetare än vad som förklaras av kaloriinnehållet. När det gäller sockersötade drycker har man sett en koppling till övervikt. En studie visar att läsk inte mättar på samma sätt som om man får sockret i fast form, som gelégodis. Det kan göra att vi inte minskar motsvarande på annan mat. Viktigaste orsaken till fetma är att vi äter för mycket totalt sett, av socker eller av annat. Och det är lätt att äta onödigt mycket av mat som innehåller mycket socker och/eller fett!
9. Socker ökar risken för diabetes.
Det trodde man förr. Men flera moderna studier visar att detta inte stämmer. Den senaste bekräftelsen är en stor studie på 39 000 kvinnor och som publicerades förra året. Där såg man inget samband mellan sockerintag och vuxendiabetes, typ 2-diabetes.
10. Socker ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Korttidsstudier visar att ett högt sockerintag höjer halten av ”det onda kolesterolet”, som i höga halter ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Vidare sänks det goda kolesterolet, som skyddar mot åderförkalkning. Än saknas dock långtidsstudier, som visar att ett högt sockerintag verkligen ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet och normal kroppsvikt minimerar den skadliga effekten av det höga sockerintaget på blodfetterna.
11. Socker gör barn hyperaktiva.
I en sammanställning av 23 olika studier såg man ingen effekt av socker på barns beteende eller tankemässiga förmåga. Mer omfattande studier har inte heller kunnat belägga att socker skulle orsaka hyperaktivitet. Det har inte gått att bedöma vad som är hönan eller ägget. Det kan lika gärna vara så att rastlöshet och överaktivitet leder till att barnen äter mycket godis och dricker stora mängder läsk.
12. Socker ger oss hål i tänderna.
Ja, det stämmer! Socker och andra kolhydrater som lätt bryts ner till sockerarter, till exempel stärkelse i vitt bröd, ökar risken för karies. Störst betydelse har dock antalet måltider. Om man vill äta något sött är det bättre att passa på i samband med något huvudmål eller mellanmål, istället för att småäta mellan måltiderna – det ökar verkligen risken för hål i tänderna. Världshälsoorganisationen rekommenderar att vi äter mat med tillsatt socker samt honung, sirap eller fruktjuicer högst fyra gånger om dagen samt borstar tänderna med fluortandkräm två gånger om dagen.
13. Det är nyttigare med fruktsocker.
Fruktsocker har betydligt lägre glykemiskt index än vanligt socker, 27 jämfört med 97. Det innebär att det höjer blodsockret långsammare. Därför har fruktsocker kommit att rekommenderas för dem som vill äta ”långsamt”. Men det är inte bra att äta stora mängder fruktsocker. Det höjer blodfetterna mer än vad vanligt socker gör. Det är dock ingen fara med det fruktsocker som finns naturligt i frukter. Fruktsocker ger lika mycket energi som vanligt socker.
Så! Nu kan ni lite mer om SOCKER!!
Kommentarer
Trackback
